Om diabetes

Diabetes (Diabetes Mellitus) är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att blodsockret är för högt.

Vad är skillnaden mellan typ-1 och typ-2 diabetes?

Information hämtad från diabetes.se 2021-09-08

Diabetes typ-1

Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt upphört. Alla personer med typ 1-diabetes behandlas med insulin. Insulin kan bara ges i form av injektioner. Idag har cirka 50 000 människor i Sverige typ 1-diabetes.

Arvsgången

Arvsgången vid typ 1-diabetes är komplicerad och till stora delar fortfarande okänd. Ett barn till en förälder med typ 1-diabetes löper mindre än fem procents risk att också få sjukdomen. Om båda föräldrarna har typ 1-diabetes ökar risken för barnet till mellan 10 och 20 procent. Men nio av tio av alla barn som insjuknar har ingen nära släkting med typ 1-diabetes. Cirka 50 000 människor i Sverige har sjukdomen.

Orsaker och symptom

Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt upphört. Av någon okänd anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist.

Symptomen visar sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna förstörts. De första tecknen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, ibland också viktnedgång.

De stora urinmängderna beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten. Törsten är en signal om de stora vätskeförlusterna med urinen. Trötthet och viktförlust beror på allvarliga störningar i ämnesomsättningen som också beror på insulinbristen.

Varför immunsystemet, som är till för att försvara kroppen mot infektioner, angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna, vet man inte. Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ett ärftligt anlag och dels någon yttre miljöfaktor, det spekuleras i om virus eller kemikalier kan fungera som den tändande gnista som startar angreppet. Men det finns inget svar på frågan idag.

Behandling

Insulin förstörs om det kommer i kontakt med mag- och tarmkanalens safter och det går inte att ta i form av tabletter. Det sätt att tillföra insulin till kroppen är med hjälp i form av injektioner med insulinpenna eller insulinpump. Alla människor med typ 1-diabetes behandlas med insulin.

Kostnader

Insulin är kostnadsfritt för den enskilde, liksom de förbrukningsartiklar (insulinpenna och insulinpump) som behövs för att tillföra kroppen ett läkemedel eller som behövs för egenkontroll (blodsockermätare) av medicineringen, om de förskrivits av läkare/diabetessjuksköterska/diskriktssköterska på grund av sjukdom.

Kan man bli frisk från typ 1-diabetes?

Svaret är i princip nej. Det pågår forskning/behandling med transplantation av insulinproducerande celler och även försök med att försöka stoppa den autoimmuna process som gör att de insulinproducerande cellerna slutar producera insulin. Men sjukdomen kan i dagsläget inte botas.

Diabetes typ-2

Ca fyra procent av befolkningen har typ 2-diabetes. Många har dessutom sjukdomen utan att veta om det. Risken att insjukna ökar ju äldre du blir. Man räknar med att bland de som är över 75 år har minst tio procent typ 2-diabetes. Sjukdomen blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan över hela världen.

Arvsgången

Tvärtemot vad många tror är typ 2-diabetes mer ärftlig än typ 1. Undersökningar av enäggstvillingar, som ju har exakt samma arvsanlag, visar att om den ena får typ 2-diabetes löper den andra 90 procents risk att också insjukna. Får en enäggstvilling typ 1-diabetes är risken för den andra mellan 25 och 50 procent.

Man räknar med att över en miljon människor i Sverige, mer än 15 procent av befolkningen, bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Levnadsvanorna anses även spela en viktig roll vid typ 2-diabetes där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten.

Orsaker och utbredning

Vid typ 2-diabetes är förmågan att producera insulin inte helt borta men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Det beror framför allt på två saker:

  1. Dels förmår inte kroppen att svara med ökad insulinproduktion i tillräcklig mängd när blodsockret stiger efter exempelvis en måltid.
  2. Dels är själva vävnadernas förmåga att utnyttja det insulin som finns, nedsatt, vilket innebär att det behövs en större mängd insulin för att ”öppna” cellen så att den kan ta emot sockret i blodet.

Många personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin. Överviktiga som inte har typ 2-diabetes förmår att producera så mycket insulin, upp till fem-tio gånger det normala, att blodsockret hålls på normala nivåer trots den nedsatta känsligheten i kroppscellerna. De som har diabetesanlag klarar inte detta, relativ insulinbrist blir följden och blodsockret stiger.

Låg nivå på fysisk aktivitet leder också till att insulinets effekt försämras.

Skillnader mellan olika länder

Även när det gäller typ 2-diabetes finns det stora skillnader mellan olika länder, men också inom regioner i till exempel Asien, Afrika och Stillahavsområdet. Ofta ökar diabetes bland folkgrupper som lämnar en traditionell livsstil, många gånger på landsbygden, och flyttar in till städer. Ett annat livsmönster utvecklas i och med förändringen, och typ 2-diabetes kan följa. Hos till exempel Pimaindianerna i USA har över 30 procent av den vuxna befolkningen diabetes.

Symptom

Debuten av typ 2-diabetes brukar vara mer smygande än vid typ 1, men symptomen är desamma: ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Många har typ 2-diabetes eller är på gränsen till att få det utan att de själva vet om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll där man tar ett prov på blodsockret.

Behandling

Personer som har anlag för att få typ 2-diabetes kan hålla sjukdomen stången så länge insulinbehovet inte är större än förmågan att producera insulin. Om behovet ökar, till exempel när vikten går upp, kan den kritiska gränsen passeras och sjukdomen bryta ut. Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandarden stiger, där folk börjar äta mer samtidigt som de arbetar mindre med kroppen. Dvs är mindre fysiskt aktiva.

För ungefär en tredjedel av alla människor med typ 2-diabetes i Sverige består behandlingen av att lägga om matvanor för att gå ned i vikt samt vardagsmotion. Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen räcker till igen och ökad fysisk aktivitet förbättrar känsligheten för insulinet. Blodsockernivåerna blir då mer normala.

Ytterligare en tredjedel behöver också tabletter för att hålla blodsockret i schack. Medicinen stimulerar den egna insulinproduktionen eller ökar vävnadernas känslighet för insulin eller utsöndrar glukos via urinen. Den sista tredjedelen behöver precis som människor med typ 1-diabetes dagliga insulininjektioner, och på senare år har det blivit allt vanligare att människor med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling. Det innebär att det i dag finns fler 40-åriga människor med typ 2-diabetes som tar insulin än det finns 40-åriga människor med typ 1-diabetes.

Kan man bli frisk från typ 2-diabetes?

Svaret är i princip nej även här. Med ändrade levnadsvanor, framför allt mat, fysisk aktivitet och minskad stress, så kan blodsockret hållas på en normal nivå. Det kan uttryckas som att en person med typ 2-diabetes med normalt blodsocker är villkorligt frisk. Villkoret är att patienten fortsätter med bra levnadsvanor.

För ungefär en tredjedel av alla människor med typ 2-diabetes i Sverige består behandlingen av att lägga om matvanor för att gå ned i vikt samt vardagsmotion. Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen räcker till igen och ökad fysisk aktivitet förbättrar känsligheten för insulinet. Blodsockernivåerna blir då mer normala.

Ytterligare en tredjedel behöver också tabletter för att hålla blodsockret i schack. Medicinen stimulerar den egna insulinproduktionen eller ökar vävnadernas känslighet för insulin eller utsöndrar glukos via urinen. Den sista tredjedelen behöver precis som människor med typ 1-diabetes dagliga insulininjektioner, och på senare år har det blivit allt vanligare att människor med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling. Det innebär att det i dag finns fler 40-åriga människor med typ 2-diabetes som tar insulin än det finns 40-åriga människor med typ 1-diabetes.

Frågor, svar och fakta om diabetes

Hur vanligt är diabetes?

Över 500 000 personer har diabetes i Sverige idag, av dem har 85-90 procent typ 2-diabetes. Det är ca 150 000 i Sverige som har sjukdomen utan att veta om det.

Hur många dör av diabetes?

Varje dag dör 5-6 personer i Sverige där diabetes är den underliggande dödsorsaken.

Hur många personer i Sverige har diabetes?

Vi på Diabetesförbundet brukar säga att över 500 000 människor har diabetes i Sverige.

 

Läs mer

Den siffran baserar vi på NDR, Nationella Diabetesregistret, som har 448 012 registrerade personer med diabetes år 2019 med en täckningsgrad på 88%. Alla personer med diabetes registreras inte varje år i NDR på grund av olika anledningar, och därför är siffran på hur många som har diabetes i Sverige högre än antalet registrerade.

IDF’s (International Diabetes Federation) atlas från 2019 uppskattar att 521 200 personer i åldrarna 20-79 har diabetes i Sverige, med ett ”osäkerhetsförhållande” på 442 500 – 686 300.

Det finns också ett mörkertal, då många får diagnosen först flera år efter att de insjuknat i typ 2-diabetes. I Sverige räknar man med att var tredje person med typ 2-diabetes är oupptäckt.

En vanlig uppskattning, enligt olika studier de senaste tio åren, är att 4 % av den svenska befolkningen har diabetes.

Källor
Nationella Diabetesregistret, www.ndr.nu

International Diabetes Federation. IDF Diabetes Atlas, 9th edn. Brussels, Belgium:
International Diabetes Federation, 2019. www.diabetesatlas.org

Diabetes, Karolinska institutets forskare skriver, Alvarsson M, Brismar K, Viklund G, Wolk A, Örtqvist E och Claes-Göran Östenson, 2013

Diabetes, C.D Agardh och C. Berne, Liber, fjärde upplagan 2010

Varför får man diabetes?

Eftersom det finns olika typer av diabetes skiljer sig också anledningarna till att man utvecklar sjukdomen.

 

Läs mer

Vid typ 1-diabetes angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. Varför immunsystemet angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna vet man inte. Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ett ärftligt anlag och dels någon yttre miljöfaktor. Det är inte bara barn som insjuknar i diabetes typ 1 utan det kan ske även vid vuxen ålder.

Typ 2-diabetes beror antingen på att kroppen inte kan producera tillräcklig mängd insulin eller för att kroppscellerna förlorar sin insulinkänslighet. Det finns en rad faktorer som spelar in och arvsanlag spelar en stor roll för risken att utveckla typ 2-diabetes. Andra faktorer som påverkar är övervikt, en inaktiv livsstil, stress och även hög ålder då risken för att utveckla typ 2-diabetes ökar ju äldre du blir.

Vilka är symtomen på diabetes?

De klassiska symtomen är att känna ökad törst, att kissa oftare och större mängder, och viktnedgång. Ytterligare tecken kan vara trötthet, att man ser suddigt, får klåda i underlivet (hos kvinnor) och upprepade urinvägsinfektioner. 

Läs mer

Insjuknandet i typ 1-diabetes kan försiggå under en period – från några dagar till några veckor – och symtomen är tydliga. Vid typ 2-diabetes kan blodsockret stiga långsamt under lång tid, och symtomen är mer otydliga.

Vad ska jag göra om en person med diabetes plötsligt mår dåligt?

Det mest troliga är att personen drabbats av för lågt blodsocker. Ord som används för begreppet lågt blodsocker är känning, insulinkänning, hypoglykemi, hypo, vara låg, ligga lågt, sockerfall. Allt detta betyder lågt blodsocker. 

Läs mer

Vanligt förekommande symtom är blekhet, skakningar i framför allt händer och armar, svettning, hunger, svårt med koncentration och beslutsfattande samt irritation. Det bästa är om du kan mäta blodsockret, men kan du inte göra det så ge personen något sött att dricka eller äta. Ge aldrig insulin! Om personen inte kan svälja ska du inte ge något att äta eller dricka. Ring 112 för att få råd om hur du ska göra.